När jag var hemma över jul kommer min pappa och säger; Titta vad jag hittade. Ditt brev från Berlin!
Brevet är daterat 26 september 2002. Mer än sex år sedan! En kul höst. Tredje års studier på civilingenjörsprogrammet. Öl och currywurst i massor. Ja, tänk om man hade halkat in på att skriva reseskildringar istället. Vem vet vad som hade hänt då.
Så, en liten skildring från min första föreläsning på FHTW i Östberlin.
Nu börjar vardagen sakta tränga sig på. En trygghet i sig, även en förståelse över livets gång i ett annat land. De tidiga morgnarna har blivit kallare och vackrare. När jag varje morgon ser det ankommande tåget vid S-bahn station Biesdorf bländas jag av den starka solen. Luften är kall och människorna är många. Rusningstrafik. Vid nästa station, Ostkreuz, står jag förundrad ett par minuter och väntar in den långa kön till trappan som leder ut från stationen. Samtidigt andas jag in doften av nybakade kringlor och crossianter bland myllret av östberlinare.
I söndags var det val i Tyskland och SPD, tysklands motsvarighet till vänsterpartiet, fick en stor andel röster av många berlinare. Man kan lockas att tänka hur de olika politiska ideologierna ter si i östberlin. Samma ideologi som reste muren för 40 år sedan har fortfarande förtroende hos många människor. Även om den idag inte förespråkar en ny mur, ger den kanske alla östberlinare en trygghet i kommersialismen cirkus. Behöver människor en osynlig mur där vi vet var våra begränsningar och var staden slutar. Eller vill vi kast oss ut i en värld med obegränsade möjligheter och jakt på pengar och magsår till följd? jag fortsätter min vandring genom stadsdelen Ostkreuz till byggnaden där jag ska ha min första föreläsning. Byggnaden är stor och tom. De enda jag ser är några tyska professorer. De flesta har skägg och där sitter förmodligen deras intelligens. Prosessanalyse/Modellbildung är mitt första ämne att brottas med. Jag presenterar mig för professorn som liknas Göran Persson på ett visst sätt. "-Ach so. Du kommst aus Schhweden. Das ist schön." Han hjälper mig till rätta under rasten och blir helt till sig när jag berättar att jag kommer från Linköpings Tekniska Högskola som har två världsledande forskare inom Reglerteknik. Han tar fram flera böcker som är skrivna av herrarna Glad & Ljung. Jag frågar om mina kunskaper är tillräckliga för att läsa kursen. Han svarar mig med att klappa mig på axeln att det här nog ska gå bra. Sedan fortsätter Prof. Röder med att berätta om sina mycket duktiga kolleger in Schweden. Det är dags för lunch och letar upp en Imbiss* som serverar Currywurst.
Miljön i Ostkreuz är speciell. Vartannat hus är nyrenoverat, vartannat från den gamla tiden. Charmigt. Världen är inte perfekt. Currywursten är färdig. Pommes, korv + curry och en massa ketschup. Ja, den är godare än den ser ut :-)
